Vad kostar en anställd till ditt företag?
Vad en anställd kostar beror bland annat på dess nettolön, ålder samt vilka försäkringar som företaget betalar. Men det finns även en rad andra kostnader som kan tillkomma och det är viktigt att göra en helhetsberäkning inför att en anställning sker.
Lön
Lönen är den största kostnaden som uppstår. Lönenivån påverkar även flera andra kostnader så som skatter och semesterersättning. Detta utifrån att de beräknas som en procentuell del av bruttolönen. Medellönen i Sverige, år 2021, var 37 100 kronor.
Exempel:
Anna har 36 000 kronor i månadslön. Det innebär en bruttoinkomst per år på 432 000 kronor.
Semestertillägg
Semesterlagen anger att en anställd minst ska ha tillgång till 25 semesterdagar per år. Många kollektivavtal anger däremot att de anställda ska få extra semesterdagar då de uppnår en viss ålder. Som kommunanställd är det exempelvis vanligt att personer över 40 år får 31 dagar och de som är över 50 får 32 dagar.
Ålder på arbetstagaren, samt regler enligt gällande kollektivavtal, påverkar därmed hur många semesterdagar som personen har rätt till. Ofta beräknas semestertillägget (om det finns kollektivavtal) till 0,8 % av månadslönen multipliceras med antalet semesterdagar. Lägsta nivån enligt lag är däremot 0,43 %.
Exempel:
Anna är 38 år och har, enligt kollektivavtalet, 25 dagars semester. Semestertillägget räknas därmed ut enligt följande: 0,8 % * 36 000 * 25 = 7200 kr
Arbetsgivaravgift
Även arbetsgivaravgiftens nivå är beroende på ålder på den anställde. Normalnivån är 31,42 % av bruttolönen men både för ungdomar och äldre är nivån lägre. År 2022 gällde följande nivåer:
Född 1937 eller tidigare – 0 %
1938 – 1956: 10,21 %
1999 – 2003: 19,73%* (Gäller fram mars 2023)
2004 – 2006: 10,21 %*
*Gäller upp till 25 000 kronor brutto per månad. Inkomst över den nivån genererar avgift på 31,42 %.
Se aktuella arbetsgivaravgifter på Skatteverkets hemsida.
Exempel:
Eftersom Anna är 42 år gäller ordinarie arbetsgivaravgift, dvs 31,42 % av bruttolönen. Arbetsgivaravgift beräknas både på bruttolön och semestertillägg. Uträkningen blir därmed följande:
(Årslön 432 000 + semestertillägg, 7 200) * 31,42 %= 137 997 kronor per år.
Tjänstepension
Är företaget kollektivanslutet är avsättning till tjänstepensionen ca 5 % av bruttolönen. Inom denna kostnad ingår vanligtvis även specifika avtalsförsäkringar som exempelvis ersättning vid dödsfall eller längre sjukskrivning.
Hur stor avsättning som ska ske till tjänstepensionen kan vara förhandlingsbart och i vissa fall höjs denna avsättning som kompensation vid låg löneökning. Det finns inte heller något lagligt krav på att företag måste betala in tjänstepension.
Även här är åldern avgörande då avsättningar till tjänstepension oftast påbörjas när den anställde blivit 25 år.
Exempel:
Annas arbetsplats är kollektivansluten vilket innebär att de betalar 5 % i tjänstepension. Detta beräknat på följande:
(Årslön 432 000 + semestertillägg 7200) * 5 % = 21 960 kronor
Särskild löneskatt
Särskild löneskatt betalas på den pensionsavsättning som sker (se ovan). Skattesatsen är på 24,26 % på den del som avsätts till tjänstepension, dvs. kostnad för avtalsförsäkringar är borträknade.
Exempel:
Med en totalavsättning på 21 960 kr kommer 4795 kronor betalas i skatt.
Ett räkneexempel
I exemplet ovan kostar Anna därmed följande summa:
Bruttolön 432 000 kronor
Semestertillägg 7 200 kronor
Arbetsgivaravgift 137 997 kronor
Tjänstepension m.m. 21 960 kronor
Särskild löneskatt 4 795 kronor
Totalt per år 603 952 kronor
Totalt per månad 50 329 kronor
Det finns ett flertal beräkningar på internet som visar hur mycket en anställd, med bruttolön på 36 000 kronor i månaden, kostar företaget. Dessa visar på en kostnad på mellan 600 – 670 000 kronor per år. Orsaken till denna skillnad är att uträkningarna exempelvis kan ske utifrån olika ålder, antal semesterdagar och nivån på semestertillägget. Dessutom kan avsättningen till tjänstepension variera.
Ytterligare kostnader
De kostnader som presenteras ovan är enbart knutna till lön, semester och skatter. Utöver dessa uppkommer det mer branschspecifika kostnader. Dessutom bör företagaren även beräkna om det förväntas uppstå några extrakostnader om personen blir sjuk och därmed inte kan utföra sina arbetsuppgifter under några dagar.
Sjukdagar
Om den anställde är sjuk betalar arbetsgivaren 80 % av lönen under de första 14 dagarna. Om en läkare därefter sjukskriver personen betalar Försäkringskassan sjukpenning.
Flera kollektivavtal anger däremot att den anställde exempelvis får 10 % av lönen mellan dag 15 och 90. Detta utöver ersättning från Försäkringskassan.
Enligt SCB var genomsnittliga sjukdagar, under det tredje kvartalet 2022, på 1,81 dagar per person. Det motsvarar 21,7 dagar på ett år.
För ett företag innebär inte sjukdagar en ökad kostnad för just den anställde. Däremot kan det mycket ofta innebära lägre produktion eller att en vikarie behöver anlitas vilket därmed skapar extrakostnader. Vid beräkningar kring kostnad för en ytterligare anställd bör därmed en beräkning genomföras utifrån genomsnittliga sjukdagar.
Exempel:
Om Anna är borta från arbetet kommer en vikarie att få göra hennes arbetsuppgifter. Hennes arbetsgivare räknar därmed med att Anna är sjuk sammanlagt 21 dagar per år (jämförbart med en månad). Under denna månad ökar deras kostnad med 80 %. Detta utifrån att företaget alltid betalar de första 14 dagarna med 80 % av Annas lön och därutöver behöver betala 100 % för en vikarie.
Försäkringar
Hur mycket en företagsförsäkring kostar beror primärt på inom vilken bransch som företaget är verksam. Det kan även regleras i eventuellt kollektivavtal.
Material och förmåner
Uträkningen ovan tar enbart hänsyn till de grundläggande faktorerna för att beräkna kostnaden för en anställd. Detta med exempelvis lön, skatter och försäkringar. I de allra flesta fall uppstår även kostnader för exempelvis material, kontorsplats, fordon och förmåner. Exempel på kostnader inom denna kategori är:
- Kontorsplats
- Dator med tillbehör
- Mobiltelefon och abonnemang
- Bil
- Utbildningar och certifieringar
- Verktyg och förbrukningsmaterial
Exempel
Nedan har samtliga ovan nämnda kostnader lagts med för att skapa bred bild av totala kostnaden för en anställd. Det kan däremot skilja stort beroende på verksamhet.
- Lönerelaterade kostnader (se ovan) 603 952 kronor
- Kostnader vid sjukdom 40 000 kronor
- Dator, mobil m.m. 5 000 kronor
- Utbildningar 10 000 kronor
Totalt per år 658 952 kronor
Totalt per månad 54 912 kronor
Axel Svensson
Frilansskribent